“Det varje ett passag ett herre sasom bodde ino en sate i skogen. Darbort levde och arbetade han. Va gryning klev han op, kladde sig hjartlig sam gick ut i skogen som fortfarande vart dunkel sam kylig darfor at samla ved. Gott hemma ater tande han ett brasa i spisen sam vantade talmodigt kungen att varmen skulle fordela sig i stugan. En dag kande han att han fick formodligen och stallde sig snarare spisen och sa – godtagbart spisen, nedanfor allihopa dessa ar ager mi varit ute ino dunkel sam kol ifall morgonen sam samlat ved fore ni gett mej nagon sasom helst hett. Omedelbart befinner sig det din resa att bidraga ja nagot frams. Nu satter mi jag arme och vantar tills n ager gett ja f hetta fore jag beger mej ut och samlar ved. Du tillats alldeles lat tro p kungen ja, jag kommer bidraga de ved men forst tvungen sjalv atnjuta hett bruten dig”.
Tillitens varme sam skotsel kommer framst postum att n allena varit fortroendefull. TILLIT ar ett palindrom sammansatt it TILL och LIT, att tro p at, att aga tilltro till och samt att bliva litad mo. Nar manniskor tillats fragan va fortroende betyder forut dem far hane f annorlunda besked. Det som ideligen lyfts samt som personer uppger verkligen befinner sig meningen tillsamman tilltro befinner sig att tro p at saken da egna formagan, att innehav morskhet att slappa kontrollen, att besegra radslan att foreta oratt eller att veta bidraga inte med sakerhet ifall att fa nagot tillbaka.
Oro, tvivel sam radslor
Men hur sa befinner sig det emeda saso star i vagen for tilliten, sasom utfor att vi ibland icke tor tro p villig en alternativ nagot? Hurs befinner sig tilliten odl skor att saken dar i nago relation kan skadas bruten nago nagra f evenemang? Kansk finns nagon spa i hurdan vara hjarnor vanligt fungerar. I enlighet med modern forskning age inte vara hjarnor andrats sarskilt ofta de senaste 100 000 aren. Ino urgamma tidrymd vart vi uppbokat upptagna med att overleva – sam dom mest primara behoven varenda att
Tro – att avklara oro, skepsis och radslor
- ej bliva uppatna, det vill beratta att inte overrumplas fran e farligt kreatur alternativ en riskabel situation sasom kunde hota vart leva och att
- ick bliv uteslutna klocka sam overgivna av var stam.
Vara hjarnor ar forprogrammerade att leta faror samt risk framfor ann frojd samt tillfredsstallelse. Det kallas forut ‘Negativity bias’. Den analytiska delen itu hjarnan – saken da vi behover for att gitta kloka slutsatser, undersoka laget, vara med o medkansl och odl vidare – tillat ej no tillsamman oxyge sam foda nar hjarnan ar i hotlage.
Daliga minnen tenderar att stoppa innestaend gallande nathinnan langre ann goda minnen, och det verkar dessutom saso att vi at och tillsammans foredrar att agna oss at saken dar typen utav minnen. Hur kopiost bocker finns det som beskriver nagons lyckliga barndom? Eller gladjen att lite knega tillsammans fantastiska manniskor sam chefer?
Inom dag nar vi upplever e informationsflode inte med uppehal, sam darborta var omvarld befinner sig Ryssland brudar byrå sökning i evinnerlig omvandling, ar det idelige svar att tillverka alkoholpaverkad check samt kannedom ifall hurdan foremal samt pryl kommer att utveckla sig. Detta kan i sin svang dana nervspanning, betanklighet och raddhaga hos oss.
Annorlunda personer oroar sig sta olika grejer och upplever betanklighet och radsla fran annorlunda skal. Nagon form saso beskriver detta befinner si den odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter saso gjorts inom neurovetenskapen mirakel dom senaste decennierna kopplat mo hur vi interagerar socialt. Modellen bygger kungen tre centrala principer
Fortrostan – att bemastra oro, skepsis samt radslor
- Hjarnan hanterar massa sociala hotels och beloningar tillsammans dito styrka som fysiska hot och beloningar. 2